rädadaren i nöden.
god eftermiddag kanske man ska säga.
gårdagskvällen var trevlig, tjejerna kom sådär en timme senare än planerat. men de är ju tjejer och man har ju börjat vänja sig vid att de går helt enkelt inte att passa tiderna när det gäller att göra sig i ordning för fest. Drog väl hem till carl runt halv elva tiden, kanske inte världens roligaste så vi drog vidare in mot stan vid halv ett. bussresan var riktigt rolig, om alla nu minns den,
inne på slagthuset har dem nydligen byggt om och detta var första gången jag var där sedan dess, och vilken försämring. usch vad jag blev besviken och jag som var så taggad. Framemot kvälen efter att ha pratat med lite folk var det inte bara jag som tyckte detta om det nya slagthuset. Vi var väl hemma runt halv fyra tiden och vi alla var besvikna men mätta efter lite pölsemannen.
när vi stod utanför och väntade på dem andra som skulle komma ut från slagt kom det fram en kille till mig och började prata och det visade sig att han hade bestämt träff med sin flickvän men nu hade hans mobil dött och han hade ingne aning om när hon skulle komma. och snäll som ja va erbjöd att han kunde låna min mobil men han kunde tyvärr inte flickvännens nummer. lite dålig stil men vi kom fram till att han skulle tatuera in nummret. Vi fick igång hans mobil i ett par sekunder och han ta hennes nummer, och sedan ringde vi och det visade sig att hon var endast 5 meter ifrån oss. När dem äntligen träffats fick vi förklara allt för hans flickvän, hon bara skrattade och sedan begav dem sig in. Tyckte att jag gjorde en bra insatts där, och det känndes som om jag räddades deras kväll.
